Skip to content

Stiftelsen Bernt Katinas Minne

Om Stiftelsen

Hösten 2013, den 15 september gick Bernt Katina bort efter en tids sjukdom i cancerformen sarkom. Efter sig lämnade han sin älskade familj, hustrun Madeleine, sonen Michael och dottern Ann som fyllde 30 år samma dag som Bernt gick bort.
Stiftelsen Bernt Katinas Minne skapades av familj och vänner för att hedra Bernts minne och för att hjälpa och stödja utsatta människor.
Bernt var en eldsjäl med ett stort hjärta och en glödande passion för livet, familjen, vänner och affärer. Han var jordnära, generös och berikad med ett starkt socialt nätverk.
Hans engagemang i affärsvärlden, inom entreprenörskap och i ideella organisationer kom att inspirera många. Med sitt goda ledarskap hade Bernt förmågan och styrkan att nå ut till de mest utsatta.
Vi strävar efter att dessa egenskaper och styrkor hos Bernt som präglar hans eftermäle också skall forma och prägla stiftelsen till hans minne.

Skänk en gåva

Bernt Katina 1951 – 2013

Cancerformen sarkom

Sarkom är ett gemensamt namn för elakartade tumörer i kroppens stödjevävnad – skelett, brosk, bindväv och muskler. Sarkom är en aggressiv tumör och står för cirka en procent av alla cancerformer. Nästan hälften av alla patienter som drabbas av cancerformen avlider inom fem år. I Sverige drabbas cirka 400 personer per år och Sarkom uppkommer i alla åldrar. För människor som drabbas har det skett en förbättring de sista årtiondena men behandlingen av spridda tumörer är fortfarande en stor utmaning. Sarkom finns i mer än 40 olika former och fortsatt forskning är självklart angelägen. Några av formerna beror t.ex. på mycket specifika genetiska förändringar då två gener går ihop och bygger en ny cancergen i form av en s.k. fusionsgen. Läkemedel som hämmar fusionsgenernas aktivitet i sarkomcellerna har forskats fram men fler och bättre läkemedel behövs. Idag finns bra behandlingsmetoder för vissa former av sarkom men andra former är resistenta mot klassiska cytostatikabehandlingar eller mot kirurgi. Stiftelsen Bernt Katinas Minne vill bidra till forskning som leder till nya behandlingsmöjligheter och resultat i kampanj mot cancer i allmänhet och sarkom i synnerhet.

Stipendiater

Stiftelsen Bernt Katinas Minne har beslutat att tilldela två forskningsanslag för 2022, vardera erhålles 50.000 kr till MD Docent Fredrik Vult Steyern och hans team vid Lunds Universitet, som undersöker effekt av cellgiftsbehandling och behandlingsuppföljning för sarkompatienter,  samt MD PhD Mikael Mints vid Weizman Institutet i Rehovot, Israel, där han gör sin post-doc och skall b.la forska i och  kartlägga huvudhalscancer på cellnivå för att förstå hur tumörvävnadens sammansättning påverkas av HPV-viruset, mekanismerna bakom resistensutveckling och vad som ligger bakom hur patienter svarar på olika behandlingar, ffa immunterapi och strålning. Projektet är translationellt och patientnära, och våra frågeställningar är inriktade på att uppnå maximal patientnytta.

Sarkom är en ovanlig och heterogen grupp av elakartade tumörer med ursprung ur kroppens bind- och stödjevävnader. De kan uppstå hos personer i alla åldrar och i nästan alla delar av kroppen. De utgör mindre än 1 % av all cancer. Varje år drabbas cirka 400 personer i Sverige av sarkom i armar, ben och bålvägg, varav cirka 2/3 är mjukdelssarkom. Behandlingen av sarkom kan vara medicinskt utmanande och kräver ett multidisciplinärt samarbete, därför har omhändertagandet av dessa patienter centraliserats till ett fåtal specialiserade sarkomcentra.

Den primära behandlingen av mjukdelssarkom är i regel kirurgi, ofta kombinerat med strålbehandling och/eller cellgifter. Personer med sarkom riskerar, trots behandling, att drabbas av återfall (recidiv) lokalt eller fjärrmetaser. För att kunna identifiera eventuella recidiv i god tid och möjliggöra en framgångsrik ny behandling följs patienter regelbundet upp utifrån etablerade rutiner och registreras i kvalitetsregister.

Vid vårt sarkomcenter i Lund har vi sedan decennier tillbaka bedrivit forskning kring sarkom,  i synnerhet mjukdelssarkom. Vi bedriver ett multidisciplinärt forskningssamarbete tillsammans med patologer, genetiker och onkologer. Genom åren har många studier resulterat i bättre kunskap om hur patienter med sarkom skall utredas, behandlas och följas upp.

Vi har nu ett pågående avhandlingsarbete som bedrivs av en av våra ST-läkare inom ortopedi, Arvid von Konow. Detta arbete syftar bland annat till att studera mönster för återfall av mjukdelssarkom efter att behandlingen avslutats. Detta innebär såväl epidemiologiska studier som att studera vilka faktorer hos tumörerna och patienterna som påverkar förloppet av sjukdomen.

Runt 80 % av alla återfall av mjukdelssarkom upptäcks inom tre år efter diagnos och behandling av primärtumören. Vi har nu studerat den grupp av patienter som drabbas av sena recidiv, det vill säga efter tre år. Vi kan se att risken att drabbas av sent recidiv generellt sett är låg. Utöver en skillnad mellan högmaligna och lågmaligna tumörer kunde vi inte identifiera någon enskild riskfaktor som identifierar de personer som riskerar att få sena recidiv.

I en multicenterstudie på ett nationellt material inkluderande samtliga mjukdelssarkom i Sverige skall vi nu undersöka om vi kan bekräfta resultaten i ett större material, d.v.s. fler patienter och observationer. Resultaten skulle därmed kunna omsättas i klinisk praxis. Om resultaten bekräftas belyser detta vikten av att följa patienter som behandlats för högmaligna tumörer under många år efter behandling, men indikerar samtidigt att många patienter med lågmaligna tumörer inte behöver följas längre än tre år. Om uppföljningslängden kan kortas med bibehållen kvalitet skulle det såväl minska många patienters oro som möjliggöra bättre hushållning med sjukvårdens resurser, i så mån att de används till de patienter som har störst behov.

Vilka patienter med mjukdelssarkom som bör erbjudas cytostatikabehandling i tillägg till kirurgi bedöms enligt de egenskaper, riskfaktorer, en tumör uppvisar. Kriterierna som används i nuläget sammanfattas i det så kallade SING-systemet (size, vascular invasion, necrosis och growth pattern). Preliminära data antyder att modellen i dagsläget behöver utvärderas på nytt och verifieras i ett större material. Vidare studeras om andra, mer diagnosspecifika, egenskaper är av betydelse vid riskbedömning av en tumör hos den enskilde patienten. I och med att cellgiftsbehandling kan ha påtagliga biverkningar och ge permanenta organskador är det av stor vikt att i bästa möjliga mån kunna selektera de patienter som förväntas ha nytta av en sådan behandling.  Vi har nu påbörjat ett projekt där vi avser att utvärdera kriterierna på nationell nivå. Projektet kommer att genomföras tillsammans med andra sarkomcenter i Sverige.

Ett varmt Tack till Stiftelsen Bernt Katinas Minne för deras bidrag till vår forskning inom sarkom.

Anna Katina tillsammanans med MD Docent Fredrik Vult Von Steyern

Stiftelsen Bernt Katinas Minne har beslutat att tilldela två forskningsanslag för 2022, vardera erhålles 50.000 kr till MD Docent Fredrik Vult Steyern och hans team vid Lunds Universitet, som undersöker effekt av cellgiftsbehandling och behandlingsuppföljning för sarkompatienter,  samt MD PhD Mikael Mints vid Weizman Institutet i Rehovot, Israel, där han gör sin post-doc och skall b.la forska i och  kartlägga huvudhalscancer på cellnivå för att förstå hur tumörvävnadens sammansättning påverkas av HPV-viruset, mekanismerna bakom resistensutveckling och vad som ligger bakom hur patienter svarar på olika behandlingar, ffa immunterapi och strålning. Projektet är translationellt och patientnära, och våra frågeställningar är inriktade på att uppnå maximal patientnytta.

Huvud-halscancer är samlingsnamnet för en stor grupp olika tumörsjukdomar i mun, näsa, svalg och spottkörtlar, där prognosen varierar kraftigt beroende på tumörens placering och dess biologi. Vår grupp fokuserar på cancer i munnen, strupen och svalget – de här tumörerna kan grovt delas in i två grupper – dels de som orsakas av HPV, ett sexuellt överförbart virus, dels de som orsakas av mutationer kopplade till rökning och alkohol. HPV-positiva tumörer har generellt en god prognos (dock med undantag), medan den är mycket betydligt sämre i HPV-negativa tumörer.

Jag utför mitt arbete med Itay Tirosh vid Weizmanninsitutet i samarbete med Sid Puram vid Washington University, som samlar in allt patientmaterial vi arbetar med. Vårt övergripande mål är att individanpassa behandlingen av huvud-halscancer. Dels vill vi förutsäga vilka HPV-positiva patienter som har minst risk för återfall, så att de kan få mildare behandling med färre bieffekter, dels ta reda på vad som gör att olika slags tumörer svarar på behandling, så att varje patient kan behandlas med kombinationer av läkemedel med bäst chans att ha effekt hos just den patienten.

Vi studerar tumörerna med något som kallas singelcellsekvensering – en avancerad teknik som gör att man från varje tumör kan se uttrycket av cirka 30,000 gener i var och en av tusentals olika celler. Det här gör det möjligt att hitta olika slags cancerceller inom en och samma patient, och hitta grupper av celler och gener med olika roller i tumören– till exempel grupper av cancerceller som bidrar till spridning, inflammation eller behandlingsresistens.

Vi lyckades nyligen visa att en del cancerceller i HPV-positiva tumörer inte uttrycker virusets gener. Det gör att cellerna slutar dela sig, och därmed blir mindre känsliga för strålning och cellgifter, så att de kan leda till återfall efter behandling.

Jag studerar just nu vad som händer på cellnivå när patienter behandlas med immunterapi – en ny behandlingsmetod vars mål är att få patientens egna vita blodkroppar att attackera tumören. Immunterapi är för vissa patienter, även med spridd cancer, mycket framgångsrikt, medan många inte svarar alls. Genom att studera uttrycket av gener i de enskilda cancer- och immuncellerna före och efter behandling vill vi förstå vad som händer på cellnivå, så att man dels kan förutsäga vilka patienter som kan ha nytta av behandlingen, dels vad som kan göras för att förbättra behandlingseffekten hos patienter som inte svarar på immunterapi.

Utöver detta driver jag ett projekt där vi integrerar singelcelldata från mer än hundra patienter med olika typer av huvud-halscancer, som behandlats med strålning, cellgifter, kirurgi eller immunterapi. En så stor datamängd gör det möjligt att hitta ovanliga celltyper, såväl bland cancercellerna som i omkringliggande bindväv och immunceller. Målet med det här projektet är att klarlägga hur olika typer av cancerceller  i olika slags tumörer, med eller utan HPV, samverkar med omkringliggande vävnad, och hur detta relaterar till prognos och behandlingssvar. Denna studie kommer att skapa en detaljerad atlas över cellbiologin i huvud-halstumörer, vilket förhoppningsvis gör det möjligt att, för varje patient, sätta in in den behandling som kommer att ha bäst effekt med tanke på hur just den patientens tumör är uppbyggd på cellnivå.

Jag är mycket tacksam för stödet till forskningen från stiftelsen Bernt Katinas Minne!

Michael Katina tillsammans med MD PhD Michael Mints

Angiosarkom är en ovanlig tumörsjukdom och utgör ca 1% av alla sarkom, som i sin tur utgör ca 0,6% av alla cancersjukdomar. Angiosarkom kan antingen uppstå utan känd orsak och kallas då primärt angiosarkom, eller uppstå efter strålbehandling för annan cancersjukdom, vanligtvis bröstcancer, och kallas då strålinducerat angiosarkom. Det finns anledning att misstänka att förhållandet mellan primära angiosarkom och strålinducerade angiosarkom har förändrats de senaste 20 åren, och att det i dag förekommer en ökande andel angiosarkom orsakade av strålterapi vid behandling av bröstcancer. 

Eftersom angiosarkom är en mycket sällsynt diagnos är också kunskapsläget kring angiosarkom begränsat. Mycket av dagens kunskap grundar sig på förhållandevis små serier av patientfall på 20–30 patienter. David Wennergren och Erik Malchau, båda tumörortopeder vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, planerar nu en ny forskningsstudie om angiosarkom. Genom att systematiskt granska alla angiosarkom som diagnosticerats och behandlats i Sverige under de senaste 20 åren är förhoppningen att kunna etablera ny kunskap om sjukdomen och dess behandling. Syftet med forskningsstudien är alltså att undersöka och beskriva epidemiologi och behandlingsresultat för patienter behandlade för angiosarkom på bål, rygg, armar och ben i Sverige under perioden 2000-2020.

Mycket ny information kan skapas genom att systematiskt gå igenom uppgifter om alla som behandlats av angiosarkom i Sveriges under 20 år. Därför tror vi att en forskningsstudie av detta slag kan tillföra ny kunskap, som förhoppningsvis kan förbättra behandlingen och behandlingsresultaten för de patienter som tyvärr kommer drabbas av sjukdomen i framtiden.

Vi vill rikta ett stort och varmt tack till Stiftelsen Bernt Katinas minne för dess generösa och viktiga stöd till forskningen!

Stiftelsen Bernt Katinas Minne tillkännager att 2020 års stipendium gått till forskaren och medicine doktorn Amos Tuval från Weizman Institutet, Israel.

Tillsammans med annan finansiering möjliggör detta bidrag att Amos kan komma till Karolinska Institutet och bedriva forskning med professor Klas Wiman och hans grupp.

I projektet kommer de att undersöka om man kan förebygga uppkomsten av en viss typ av leukemi genom behandling med ämnet APR-246. Forskarnas förhoppning är att detta ska leda till ett första steg för kliniska studier där man förebygger uppkomsten av en viss typ av leukemi som heter AML (Acute Myeloid Leukemia).

”Acute Myeloid Leukemi (AML) är en förödande sjukdom med dålig prognos. Den normala hematopoietiska vävnaden ersätts av maligna celler som leder till benmärgssvikt med anemi, spontan blödningsbenägenhet och infektioner. AML utvecklas under ett förlängt sub-kliniskt stadium, benämnt klonal hematopoiesis (CH), när normala hematopoietiska stamceller förvärvar pre-leukemiska mutationer. De flesta individer med CH utvecklar dock inte AML, vilket gör tidig upptäckt och förebyggande av AML mycket utmanande. Jämfört med CH har kloner av pre-AML en ökad selektiv fördel och en inneboende resistens mot cellgiftsbehandling.

Mutationer som påverkar genen TP53 uppträder under AML:s pre-leukemiska stadium. Några av dessa mutationer producerar ett strukturellt förändrat p53-protein och ger kemoresistens och förbättrad självförnyelse till de pre-leukemiska stamcellerna. Intressant nog så har ett liknande, ”pseudomutant” p53-protein även upptäckts i leukemiceller som inte har någon mutation i sin TP53-gen. Våra preliminära data visar att i pre-leukemiska stamceller, utan TP53-mutationer förvärvar det mesta av p53-proteinet en sådan strukturellt felveckad, ”pseudomutant” konformation och att detta kan utnyttjas för att specifikt eliminera dessa celler. APR-246 är ett ämne som identifierades av Professor Klas Wimans laboratorium på Karolinska Institutet. Detta ämne kan återställa den normala konformationen av mutant p53 och inducera tumörcellsdöd. APR-246 har visat lovande resultat i kliniska fas III-studier med TP53-muterat myelodysplastiskt syndrom (MDS).

Vår forskning kommer att utföras på Professor Klas Wimans laboratorium vid Karolinska Institutet. Med hjälp av labbmöss för pre-leukemi och för CH, samt primära humana AML-prover avser vi att belysa de molekylära mekanismer som ligger bakom konformationsomkopplaren för p53, samt avslöja effekterna som det pseudomutanta proteinet har på genuttrycksmönster och undersöka om uppkomst av AML kan förhindras genom behandling med APR-246. Resultaten av denna forskning förväntas möjliggöra en bättre uppskattning av den maligna potentialen hos CH. Vi hoppas att denna forskning kommer att fungera som ett första steg mot att utforma kliniska prövningar för AML-förebyggande.

Slutligen vill vi uttrycka vår hjärtliga tacksamhet till Stiftelsen Bernt Katinas Minne för deras generösa stöd”.

Stiftelsen Bernt Katinas Minne hade vid en ceremoni den 21 november 2019 äran att tilldela forskninsanslag till läkarna Christina Linder Stragliotto och Antroula Papakonstantinou, båda verksamma vid Karolinska Sjukhuset och Karolinska Institutet.

”Sarkom är tumörer från t ex ben, fettvävnad, muskler. Det finns över 100 olika typer. Totalt 400 personer drabbas av sarkom årligen i Sverige. Kirurgi, strålbehandling och cellgifter vid de mest aggressiva formerna av sarkom är den behandling som ges idag.  Dock är sarkom ofta mindre känsliga än andra tumörformer mot cellgiftsbehandling, och vid spridd sjukdom är prognosen mycket dålig. Det är därför nödvändigt att försöka utveckla nyare behandlingsformer vid denna svåra sjukdom. Sk immunologiska checkpointhämmare (immunterapi) har haft bra resultat vid andra tumörformer, t ex melanom och lungcancer, men hittills har ej samma effekt vid sarkom visats.

Tumörens omgivning är sannolikt mycket viktig för om tumören kan svara på behandling med immunterapi. I detta forskningsprojekt kommer immunologiska faktorer (PD-1, PD-L1, CD4, CD8; FoxP3, CD68 samt microsatellitinstabilitet) att analyseras i tumören samt i tumörens omgivning för att se om uttrycket av dessa markörer kan hjälpa till att välja ut de sarkom som eventuellt skulle kunna vara känsliga för behandling med immunterapi eller immunterapi i kombination med andra behandlingar.

I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Analyserna kommer delvis att utföras med en ny metod, multiplex immunohistokemi, samt sekvensering av DNA och RNA med traditionella metoder för att se om uttrycket av b la ovan nämnda faktorer på protein och gennivå kan användas till att individualisera behandlingen vid sarkom och på så sätt ge varje enskild patient bästa möjliga behandling. Förhoppningsvis kommer projektet att på lång sikt kunna leda till förlängd överlevnad för patienter med sarkom. Forskningen kommer att genomföras vid Karolinska sjukhuset och Karolinska sjukhuset.

Ett varmt tack riktas till Stiftelsen Bernt Katinas Minne för stöd av projektet!”


Antroula Papakonstantinou och Christina Linder Stragliotto

Skänk en gåva

Du kan stödja Stiftelsen Bernt Katinas Minne och därigenom bidra till ökad medicinsk forskning om sarkom. Stiftelsen kommer också stödja och ge bidrag till social och kulturell judisk verksamhet.

  • 1. Skänk en gåva

  • Skänk en gåva genom att Swisha eller betala med Bankgiro och märk vem/vad gåvan avser.

    Swish: 123 673 68 13 Bankgiro: 338-8915
  • 2. Fyll i formulär

  • Ange i följande format +46707123123
  • Ange i följande format: 010101-0101
  • Vänligen ange e-post
  • Hidden
  • Genom att kryssa i rutan nedan, så har jag tagit del av och godkänt villkoren som står angivna på följande länk: GDPR-policy
  • När du skickar in anmälan så kommer ledaren för spelklassen att notifieras. Om det är något som saknas så kommer ni bli kontaktade.

  • Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.
Stiftelsen Bernt Katinas Minne är en Godkänd Gåvomottagare av Skatteverket som innebär att du har möjlighet att erhålla skattereduktion med 25 % av dina gåvor till Stiftelsen. 

På din begäran skickar vi en kontrolluppgift till dig på de gåvor du givit till Stiftelsen. Kontrolluppgiften skickar vi även till Skatteverket.  Uppgifterna återfinns sedan förtrycka i din inkomstdeklaration för det året du givit gåvan. 

Hur stor behöver gåvan vara?

  • Varje gåva behöver vara på minst 200 kronor och det totala gåvobeloppet max 2 000 kronor på ett kalenderår. 
  • Du kan ge till en eller flera organisationer som är godkända gåvomottagare hos Skatteverket.  
  • Maximal skattereduktion (3000 kr) nås om du lämnat gåvor om 12 000 kronor per år.
Mer detaljera information kan du få genom att klicka på denna länk. Till skatteverket
Sök bidrag

Stiftelsen Bernt Katinas Minne tar endast emot ansökningar via email eller per post. Ansökningar behandlas löpande under året.

Till ansökan om forskningsanslag skall bilaga bifogas med detaljerade uppgifter om tilltänkta forskningsplaner. Denna bilaga skall bestå av högst fyra A4 sidor.

Projekttiteln skall på blanketten sammanfatta vad projektet omfattar – helst med nyckelord i titeln så projektet och dess innehåll enklare kan identifieras.

Kostnadsplan, inklusive förvaltningskostnader, jämte uppgifter om medel, som erhållits eller sökts från annat håll skall också redovisas.

Sökande skall till ansökan bifoga en kortfattad meritförteckning, vilken tillsammans med eventuellt övrig information kan anges på ytterligare bifogad A4-sida.

Sista ansökningsdag är den 10 november årligen. Om detta datum infaller lördag-söndag skall ansökan vara Stiftelsen tillhanda senast efterföljande måndag. Därefter vidtar Styrelsens arbete att för innevarande år bevilja anslag eller lämna bidrag i enlighet med Stiftelsens ändamål.

Ansökningar ska skickas till info@berntkatinasminne.se eller Box 17151, 200 10 Malmö.

Stiftelsen hanterar personuppgifter i enlighet med EUs lagstiftning. Stiftelsens integritetspolicy återfinns här.