[mk_padding_divider size=”75″]
[mk_padding_divider size=”75″][mk_fancy_title tag_name=”h1″ size=”30″ force_font_size=”true” size_tablet=”” size_phone=”25″ font_weight=”bold” font_family=”none” align=”center”]Utdelat forskningsanslag[/mk_fancy_title][mk_padding_divider size=”75″]

Stiftelsen Bernt Katinas Minne tillkännager att 2020 års stipendium gått till forskaren och medicine doktorn Amos Tuval från Weizman Institutet, Israel.

Tillsammans med annan finansiering möjliggör detta bidrag att Amos kan komma till Karolinska Institutet och bedriva forskning med professor Klas Wiman och hans grupp.

I projektet kommer de att undersöka om man kan förebygga uppkomsten av en viss typav leukemi genom behandling med ämnet APR-246. Forskarnas förhoppning är att detta ska leda till ett första steg för kliniska studier där man förebygger uppkomsten av en viss typ av leukemi som heter AML (Acute Myeloid Leukemia).

Acute Myeloid Leukemi (AML) är en förödande sjukdom med dålig prognos. Den normala hematopoietiska vävnaden ersätts av maligna celler som leder till benmärgssvikt med anemi, spontan blödningsbenägenhet och infektioner. AML utvecklas under ett förlängt sub-kliniskt stadium, benämnt klonal hematopoiesis (CH), när normala hematopoietiska stamceller förvärvar pre-leukemiska mutationer. De flesta individer med CH utvecklar dock inte AML, vilket gör tidig upptäckt och förebyggande av AML mycket utmanande. Jämfört med CH har kloner av pre-AML en ökad selektiv fördel och en inneboende resistens mot cellgiftsbehandling.

Mutationer som påverkar genen TP53 uppträder under AML:s pre-leukemiska stadium. Några av dessa mutationer producerar ett strukturellt förändrat p53-protein och ger kemoresistens och förbättrad självförnyelse till de pre-leukemiska stamcellerna. Intressant nog så har ett liknande, ”pseudomutant” p53-protein även upptäckts i leukemiceller som inte har någon mutation i sin TP53-gen. Våra preliminära data visar att i pre-leukemiska stamceller, utan TP53-mutationer förvärvar det mesta av p53-proteinet en sådan strukturellt felveckad, ”pseudomutant” konformation och att detta kan utnyttjas för att specifikt eliminera dessa celler. APR-246 är ett ämne som identifierades av Professor Klas Wimans laboratorium på Karolinska Institutet. Detta ämne kan återställa den normala konformationen av mutant p53 och inducera tumörcellsdöd. APR-246 har visat lovande resultat i kliniska fas III-studier med TP53-muterat myelodysplastiskt syndrom (MDS).

Vår forskning kommer att utföras på Professor Klas Wimans laboratorium vid Karolinska Institutet. Med hjälp av labbmöss för pre-leukemi och för CH, samt primära humana AML-prover avser vi att belysa de molekylära mekanismer som ligger bakom konformationsomkopplaren för p53, samt avslöja effekterna som det pseudomutanta proteinet har på genuttrycksmönster och undersöka om uppkomst av AML kan förhindras genom behandling med APR-246. Resultaten av denna forskning förväntas möjliggöra en bättre uppskattning av den maligna potentialen hos CH. Vi hoppas att denna forskning kommer att fungera som ett första steg mot att utforma kliniska prövningar för AML-förebyggande.

Slutligen vill vi uttrycka vår hjärtliga tacksamhet till Stiftelsen Bernt Katinas Minne för deras generösa stöd

Stiftelsen Bernt Katinas Minne hade vid en ceremoni den 21 november 2019 äran att tilldela forskninsanslag till läkarna Christina Linder Stragliotto och Antroula Papakonstantinou, båda verksamma vid Karolinska Sjukhuset och Karolinska Institutet.

”Sarkom är tumörer från t ex ben, fettvävnad, muskler. Det finns över 100 olika typer. Totalt 400 personer drabbas av sarkom årligen i Sverige. Kirurgi, strålbehandling och cellgifter vid de mest aggressiva formerna av sarkom är den behandling som ges idag.  Dock är sarkom ofta mindre känsliga än andra tumörformer mot cellgiftsbehandling, och vid spridd sjukdom är prognosen mycket dålig. Det är därför nödvändigt att försöka utveckla nyare behandlingsformer vid denna svåra sjukdom. Sk immunologiska checkpointhämmare (immunterapi) har haft bra resultat vid andra tumörformer, t ex melanom och lungcancer, men hittills har ej samma effekt vid sarkom visats.

Tumörens omgivning är sannolikt mycket viktig för om tumören kan svara på behandling med immunterapi. I detta forskningsprojekt kommer immunologiska faktorer (PD-1, PD-L1, CD4, CD8; FoxP3, CD68 samt microsatellitinstabilitet) att analyseras i tumören samt i tumörens omgivning för att se om uttrycket av dessa markörer kan hjälpa till att välja ut de sarkom som eventuellt skulle kunna vara känsliga för behandling med immunterapi eller immunterapi i kombination med andra behandlingar.

I am text block. Click edit button to change this text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.

Analyserna kommer delvis att utföras med en ny metod, multiplex immunohistokemi, samt sekvensering av DNA och RNA med traditionella metoder för att se om uttrycket av b la ovan nämnda faktorer på protein och gennivå kan användas till att individualisera behandlingen vid sarkom och på så sätt ge varje enskild patient bästa möjliga behandling. Förhoppningsvis kommer projektet att på lång sikt kunna leda till förlängd överlevnad för patienter med sarkom. Forskningen kommer att genomföras vid Karolinska sjukhuset och Karolinska sjukhuset.

Ett varmt tack riktas till Stiftelsen Bernt Katinas Minne för stöd av projektet!”

Antroula Papakonstantinou och Christina Linder Stragliotto